Tag Archives: stickat

Tivoli-mössa

Den kvällen då jag satt och gjorde klart Minis stickade byxor, blev Molly helt förtjust i de små pompomsen. Hon vill också ha sådana, så klart. Så jag frågade var hon skulle ha dem då, och hon svarade att hon skulle ha dem på sin mössa. Sen tyckte jag att de små garnbollarna såg extra charmiga ut mot den gråa resår-stickningen, och beslöt ganska snabbt att sticka en grå mössa åt henne, och sen låta henne välja färger att göra pompoms av och dekorera mössan med. Mössan är stickad av samma garn som byxorna, Drops Marino extra fine. Och blev alldeles perfekt i tjocklek nu, som en ”mellansäsongs-mössa”.

Mössan gjorde vi klar under dagen igår. Molly hjälpte till med garnbollarna och blev så nöjd när mössan var klar, så hon satt med den på sig fram till att vi skulle iväg och handla mat på eftermiddagen.

tivoli_mössa_2
tivoli_mössa2

Den här ska vi använda tills kölden biter i kinderna, och vi behöver något ännu varmare på huvudet. Mössan är stickad i resårstickning hela vägen, 2 räta och 2 aviga på stickor 4. Vill någon ha det exakta mönstret får ni hojta till, så ska jag uppdatera med en enkel beskrivning.

Men nu, nu ska vi njuta av fredagskvällen. Och sticka en hjälmmössa till Mini. Tror jag ska dekorera den med pompoms som två öron.
tivoli_mössa

Ett par stickade mini-brallor.

Att det skulle råda någon brist på stickade kläder här hemma hos oss är kanske svårt att tro. Och visst har jag sparat allt jag stickade inför Mollys födsel. Men, de minsta kläderna jag stickade till henne, i storlek 1-3 månader, var alldeles gigantiska när hon var nyfödd. Jag minns ännu när vi skulle hem från BB mitt i smällkalla januari, och man knappt såg att det fanns nån unge där inuti alla kläder. Vi fick vika upp både ärmar och ben i flera omgångar, och ändå ville vi inte hitta de små arm- och benstumparna. Nu vill jag ha kläder som passar perfekt från första stund. Att man sen blir tvungen att förnya lite mera ofta om man inte vill ha växmån, gör ju inte mig så mycket. Jag stickar ju mer än gärna nytt.

Den pyttelilla koftan, saffranscardigan, som jag stickat här tidigare i höst, tror jag blir riktigt bra. Och nu har jag knåpat ihop ett par mini-brallor till den lilla typen. Jag hittade ett mönster som jag tänkte utgå ifrån, men det första jag gjorde var att ändra maskantalet. Sen blev inget annat enligt mönstret heller, utan det blev en helt egen variant. Jag valde att sticka hela byxorna i resårstickning, för att få en följsam passform. Till en början är de ju inte så knubbiga de små bebisbenen. Men, det finns alltså mera utrymme i byxan än vad den ger sken av då man tittar på bilden, hehe. Hela byxan är som ett dragspel. Extra centimetrar att ta till, om det behövs.
stickade_byxor

stickade_byxor_2

Skulle det vara så att det här är den ultimata bebisbyxan ska ni få mönstret sen. Men jag ska testa dem först.

Sen undrar jag i min tur om någon har något riktigt bra mönster på en babymössa? Jag lyckas inte hitta någon jag faller för. Även den i storlek pytteliten och nyfödd. Gärna med öronlappar och band under hakan.

Till vår Mini

Idag kom jag mig äntligen för att färdigställa bebbens första kofta. Det krävdes några varv med symaskinen, lite klipp klipp och några knappar, så var den klar.

Den blev nog så söt så man storknar. Och så hiskeligt liten. Någon kanske tänker att den kommer vara för liten direkt, men enligt mina beräkningar kommer den passa perfekt till den 4,5 kg:s bebbe jag förväntar mig att föda. Det brukar inte vara några små barn jag lägger till denna jord.

Mönstret heter saffranscardigan, som jag tidigare sagt. Garnet jag stickat av är mjuka Merino extra fine, handlat på Vörå Handarbetsaffär. Molly har en likadan i ljusblått som är i flitig användning. Nu skulle jag gärna se att hon hade en röd också till julen, men hur jag skulle hinna med det vete fåglarna.

Och därmed räknar jag till årets elfte tröja. Bara sex kvar då, jag skulle ju sticka 17 tröjor (eller andra plagg som värmer överkroppen) i år.

Mollys finkofta – Bladrillejakke

Vissa stickmönster fastnar man för lite extra, och ett av dem är ´bladrillejakke´. Så vacker i sin enkelhet. Så rolig och enkel att sticka. Passar alla, stor som liten. Efter att jag stickat en liten vit, till vårt fadderbarn Tuvali, tänkte jag att jag måste sticka en till Molly också.

Tanken var redan från början att det skulle bli en riktig finkofta, för de allra mest festliga tillfällen. Ni såg den redan på en bild från bröllopet vi var på. Jag valde en rosa färg, den första rosa tröja jag stickat till Molly faktiskt. Efter att ha fått en överdos av rosa när ”stora flickorna” var små, har jag hellre klätt Molly i andra färger, så långt jag fått bestämma. Men nu blev det rosa så det stod härliga till, med de allra finaste knapparna vi kunde hitta på Vörå Handarbetsaffär.

bladrillejakke_1 bladrillejakke_2

Jag stickade koftan mer än tio centimeter kortare än vad det anges i mönstret. Jag ville det skulle bli mera som en bolero-modell, för att passa perfekt till fluffiga tyllkjolar och finklänningar. I efterhand kunde den ha varit ännu kortare, men jag vågade inte. Det kändes så konstigt att nästan direkt avmaska för ärmhål när man stickade. Så nu blev den som den blev, och inte ska jag klaga. Finare festkofta är väl svårt att hitta.

Mönstret finns att köpa på ravelry.com, och garnet jag använt är Drops Merino extra fine från Vörå Handarbetsaffär. Och koftan är min nionde tröjliknande skapelse av stickorna i år. Fortfarande med målet inställt på 17 stickade tröjor i år.

En ylletröja, tack.

Igår vaknade vi till stormvindarnas stormvind. Vi trodde vi skulle blåsa bort när vi gick till bussen som skulle ta oss till vårgudstjänsten. Det kändes nästan som ett skämt, ett dåligt sådant. Fina vårjackor var nog bara att drömma om, den rätta klädseln för vädret hade varit full vintermundering, med regnställ. Andra juni och absolut svinkallt. Sen blev det lite bättre till kvällen när vi skulle åka iväg och fira den nyutexaminerade kusinen. Men, sommar i Finland betyder inte att det på något sätt skulle vara varmt. Och jag kände riktigt, att både min och Mollys garderob saknade en fin, värmande ylletröja.

Imorse sydde jag knapparna i Mollys saffrancardigan. En dag för sent dock, den hade varit perfekt på festen. Men, nu har hon att värma sig med resten av sommaren. Även om jag hoppas att det inte ska behövas. Ikväll fotograferade vi den i kvällssolen.

saffrancardigan_2 saffrancardigan_3 saffrancardigansaffrancardigan_5 saffranscardigan_4

Jag brukar säga att det är som att leva i en musikal, med den här ungen. Hon sjunger, dansar och spexar konstant. Även ikväll som ni ser på bilderna. Sällan sjunger hon någon färdig sång. Text och melodi bara kommer från hennes mun och nya sånger blir till dagligen. Man upphör aldrig att förundras och förvånas.

Nu ska jag pressa den här tröjan lite också, så blir den riktigt bra. Till julen hoppas jag göra en till Molly och en till bebis. I rött och vitt.

Tröjan heter alltså Saffran cardigan, min åttonde tröjan för i år. Mönstret hittar ni på ravelry. Garnet jag använt är Drops Marino extra fine från Vörå handarbetsaffär.

En dopgåva.

Att ge bort något stickat till dopgåva, kändes självklart. Bladrillejakke heter denna vackra skapelse. Med spetsmönster och pärlknappar blev den nog det finaste babyplagg jag stickat.

bladrille

bladrille_2

Mönstret hittar ni om googlar bladrillejakke. Mönstret finns från nyfödd till sex år tror jag det var. Enkelt och snabbstickat. Nästan för enkelt, faktiskt. Glömde ofta bort att det skulle stickas rätstickning, och stickade avigt på avigsidan. Inte bara en gång fick jag ”sticka bakåt”.

Garnet jag använt är Drops Marino extra fine, köpt från Vörå handarbetsaffär.

Det kommer bli många fler av samma sort!

Så mycket bättre.

Nu flyter det lite bättre på handarbetsfronten. Ett och annat blir klart, och nya saker påbörjas. Imorgon ska ni få se mera av mina senaste projekt. Idag ska jag visa den andra versionen av fjärilvinga, som nu äntligen är helt klar. Att sy fast bandet i nacken har tagis cirka två veckor, hehe. Den blev verkligen så mycket bättre den här gången. Det vita färgen är kanske lite tråkigt, Molly gillade den turkosblåa mycket bättre. Men passformen på den nya blev perfekt.

fjärilvingafjärilvinga_2

Nu finns mönstret till salu via Vörå Handarbetsaffär. Ni kan köpa det för två euro där, samtidigt som ni så klart hittar garnet där också.


Klipp klipp!

Igår var det valborgsmässoafton och snön vräkte ner hela dagen. För att matcha vädret stickade jag klart Mollys snöflingekofta. Eller saffran cardigan som den egentligen heter. Hittills har jag lagt ner många timmars jobb på den, och ännu är det mycket kvar. Antagligen ett av de klädesplagg jag jobbat mest med, men så har jag också på känn att den kommer vara värt allt hårt slit.

saffranscardigan

Men det är nu det blir spännande. Nu ska den klippas upp där i mitten, eller steekas, som det heter på stickspråk. Sen ska en knappkant stickas. Jag har aldrig tidigare stickat en kofta på det här sättet, så det känns lite spännande. Speciellt eftersom att jag lagt ner så mycket jobb på den, OCH för att jag hatar symaskiner. Nu ska det sys i det stickade innan jag sen klipper upp den. SY OCH KLIPPA. Himmel och pannkaka. Och jag kommer att bli så arg om det inte blir bra. Så alla bra tips mottages med tacksamhet.

Tröjan, med så mycket mönster, tycker jag annars att är bedårande fin. Tror minsann jag måste göra en i newborn-storlek också. Kanske i rött och vitt, så hoppas vi på att vi har en liten tomtenisse eller tomtenissa som kan använda den på julafton.

Fjärilvinga version 2

I samarbete med Vörå Handarbetsaffär.

Efter den första versionen av sommarlinnet fjärilvinga, har jag inte kunnat släppa det ur tankarna. En ny version, med bättre proportioner har sett dagens ljus. Och jämför man de två, ser man var felet ligger i den första. Den andra passar Molly perfekt.

fjärilvinga_110

Igår gick jag och Molly in till Vörå Handarbetsaffär, och jag kände och klämde på ett annat garnalternativ för linnet. Det två tidigare är stickade i Drops Cotton Light. Men jag kände att det lite lyxigare garnet Muskat från Drops kanske skulle passa ännu bättre. Det är lite mera lyster i garnet. Så Molly fick välja färg, och valde någon brun-vinröd nyans. Hennes, ganska ovanliga, favoritfärg.

muskat

Med dessa två försök har jag nu ett utkast till både storlek 110 och storlek 122. Ville man teststicka, maila mig på lindaslantliga@hotmail.com , så kommer utkastet till mönstret per mail. Annars kommer mönstret så småningom att finnas till salu via Vörå Handarbetsaffär, och på ravelry. 

Vill man sticka något annat sommarfint i väntan på detta mönster, är den här koftan/tröjan är en av mina barnfavoriter till sommaren. Bilderna kommer från Drops design, och mönstren hittar ni HÄR och HÄR.

dropsmönster

Nu ska jag sjunka ner i soffan och göra det vita linnet helt klart. Härliga söndag!

Sommarlinnet fjärilvinga

Volanger volanger överallt denna vår. Jag gick runt i affärerna och inspirerades, och sen hem till arbetsbordet för att skissa upp och sedan sticka ett sommarlinne till Molly. Jag kallar linnet fjärilvinga. Kunde inte sluta nynna på sången med en liknande textrad när jag stickade volangen, så det namnet får stanna kvar.

fjärilvinga_4

fjärilvingafjärilvinga_2 fjärilvinga_3

Jag har stickat tröjan uppifrån ner, och av bomullsgarnet Cotton Light från Drops Design, i den ljuvligaste mint-färgen. Tyvärr blev den en aning för stor. Jag såg det ganska tidigt, men tänkte ändå att jag gör den klar, så har jag en storlek att utgå ifrån. Molly använder nu storlek 110 på de mesta kläder, och den här motsvarar nog mera en 120 kanske. Men vi får spara den till nästa sommar, så ska jag göra en ny, mindre nu. Och det blir inte bara en till jag ska göra, hann redan få beställning på en till.

Mönstret finns inte ännu, det är helt egen design. Och jag älskar alla roliga detaljer. More is more. Men om någon vill teststicka för att hjälpa mig kolla att mönstret funkar, är det att höra av sig, så skickar jag över mina anteckningar. Senare ska ett riktigt mönster komma ut.