Ett samarbete med Vörå Kommun. 

7 oktober 2007 gick flyttlasset från Nykarleby till Vörå. Jag var 23 år gammal och vi hade renoverat min makes fars hemgård under ett och ett halvt år. En gammal vacker bondstuga belägen i den vackraste miljö jag kunde tänka mig. Jag minns ännu första gången jag kom hit, flera år innan vi flyttade in, och jag slogs med häpnad över det vackra stället. 

Att renovera upp den gamla bondstugan var således ett lätt val. Att flytta till Vörå, kom med på köpet. Jag visste inte mycket om kommunen innan flyttlasset gick. Men vid en närmare titt fanns allt man behövde i Vörå centrum. Själva bor vi ut i den norra kanten av Vörå, i Karvsor, och har lika nära till Oravais som till Vörå centrum. Det är ett alldeles perfekt läge enligt mig. Nykarleby, med familj och vänner, ligger en halv timme bort. Och Vasa likaså, bara en halvtimmes bilfärd så är vi i storstan. Minst en gång i veckan är vi dit och shoppar eller hälsar på min bror med familj. 

Att byta hemkommun blev på det sättet inte speciellt svårt. All den goda service jag var van att få i småstaden Nykarleby finns även här. Till en början körde jag till Nykarleby varje dag där jag hade mitt jobb kvar, och till Vasa några kvällar i veckan där jag studerade. Men några månader senare blev jag färdig med mina studier, och blev samtidigt erbjuden ett jobb inom småbarnspedagogiken i kommunen. Lyckan och glädjen var stor, äntligen kände jag mig som en Vöråbo på riktigt.

Under åren 2008-2017 har jag jobbat på flera olika daghem i kommunen, och har på så vis även sett insidan av den världen. Jag vågar till och med med stor säkerhet påstå att några av världens bästa daghem finns i den här kommunen. Daghem där man värdesätter samma saker som jag själv gör. Ändå kändes det väldigt spännande nu i höst när det var Mollys tur att börja på daghem på riktigt. Att jag skulle vara den som hämtar och för, märker kläder och packar ”mullematsäckar”, kändes ganska ovant. 

Men nu är vi på gång, och snabbt kom vi in i den världen också. Molly hon stortrivs, och skulle gärna vara där mera än sina fyra halvdagar i veckan. Jag som själv vet att daghemsvärlden kan vara lika utmanade som underbar att jobba i, imponeras varje morgon av den glada personal som välkomnar Molly och de andra barnen i dörren och tar emot henne så att hon får känna sig viktig och välkommen. 

Lika mycket imponeras jag av den verksamhet som bedrivs. Att se hur verksamheten som utgår från Vörås plan för småbarnspedagogik, omsätts i verkligheten. Som ett gemensamt tema för i år har alla daghem i Vörå  ”Storytelling”. Det betyder att de fokuserar på språket i olika former, genom berättande. De har även ett projekt för att tidigarelägga finskaundervisningen i småbarnspedagogiken. Vilket betyder att de försöker öka användningen av finskan i vardagen på enheterna, genom enkla fraser, sagor, spel och sånger. Tack vare detta är finskan inte helt främmande för barnen då de kommer till skolan, utan en naturlig del av vardagen. Det sistnämnda är något jag uppskattar otroligt mycket, och faktiskt fick se redan när vi var på inskolning. I samlingen blandades finska ord med svenska, och Molly som inte tidigare varit bekant med finska alls, räknar nu till tio och berättar åt oss här hemma vad olika saker heter på finska. Och jag som fortfarande kämpar med finskan, tackar min lyckliga stjärna.

Sen ser Molly alltid speciellt mycket framemot de dagar i veckan då det är dags att promenera iväg till Mulleskogen. Att daghemmet ligger mitt bland åkrar, skog och mark känns extra värdefullt. Molly berättar alltid med stor inlevelse om olika löv de plockat, var de suttit och ätit sin matsäck och om hur åkern de går bredvid nu minsann var tröskad och såg helt annorlunda ut än tidigare gånger de gått där. En annan favorit under vecka är gymnastikdagen. Eftersom daghemmet ligger vägg i vägg med skolan, har de möjlighet att använda skolans gymnastiksal parallellt med utegymnastik.

I Vörå kommun finns sammanlagt 7 daghem och 6 gruppfamiljedaghem med ca. 360 inskrivna barn. Att få en plats i ett daghem här är inte speciellt svårt. De allra flesta får börja i det daghem som ligger närmast hemmet, eller det daghem man önskar sig. Här i kommunen ordnas förskoleverksamheten än så länge i daghemmen, och Molly kommer på det sättet att gå ännu ett år på samma ställe innan det sen blir dags för henne, min lilla tjej, att börja på ettan i skolan.