Vi har ett namn.

Ni vet när man skapat något som är helt perfekt, som ett litet barn, så vill man att det ska vara perfekt hela vägen. Och där någonstans tänkte vi helt snöa in oss, i jakten på det perfekta namnet. Skulle vi göra om det, leta ett namn till ett barn alltså, så skulle jag inte diskutera saken med någon annan än min man innan vi bestämt oss. Namnfrågan är så stor, och även om alla vill väl med sina förslag och åsikter, så blir det för mycket. Vi hade hunnit testa på flera namn redan under graviditeten, och nu sedan lillkillen väl var född, så kallade vi honom för olika namn allihopa.

Men nu är det bestämt. Skrivet i sten. Och vi känner oss glada och nöjda. Redan på BB kände jag faktiskt att det här var det enda av våra alternativ som kändes rätt. Annars hade vi fått börja om igen och leta genom alla namnlistor. Så även om storasyster fortfarande ibland kallar honom för Knut, så är hans riktiga namn nu,

Max Ernst Erik

Max

Mansnamnet Max härstammar från det romerska kejsarnamnet Maximilian som betyder den störste.

Och vad passar väl bättre för en liten lillebror än ett kejsarnamn. Ett namn med pondus i en syskonskara med tre storasystrar. Mellannamnen Ernst och Erik är namn som gått i släkten i flera omgångar från både min och makens håll. De känns också helt självklara nu när vi väl pusslat ihop ekvationen.

13 comments

  1. Grattis till er fina son! 😊 Här har vi också en liten Max, nu fyra månader. Yngst i syskonskaran men med den största födelsevikten tyckte vi att både namnet och namnbetydelsen passade. Hoppas ni får en fin första tid med er Max!

  2. Fint namn! Mellannamnen passar fint tillsammans med förnamnet. Här har vi en Maximilian, ett namn vi gillat i många år och sen när han föddes visade det sig dessutom passar utmärkt. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *