En ylletröja, tack.

Igår vaknade vi till stormvindarnas stormvind. Vi trodde vi skulle blåsa bort när vi gick till bussen som skulle ta oss till vårgudstjänsten. Det kändes nästan som ett skämt, ett dåligt sådant. Fina vårjackor var nog bara att drömma om, den rätta klädseln för vädret hade varit full vintermundering, med regnställ. Andra juni och absolut svinkallt. Sen blev det lite bättre till kvällen när vi skulle åka iväg och fira den nyutexaminerade kusinen. Men, sommar i Finland betyder inte att det på något sätt skulle vara varmt. Och jag kände riktigt, att både min och Mollys garderob saknade en fin, värmande ylletröja.

Imorse sydde jag knapparna i Mollys saffrancardigan. En dag för sent dock, den hade varit perfekt på festen. Men, nu har hon att värma sig med resten av sommaren. Även om jag hoppas att det inte ska behövas. Ikväll fotograferade vi den i kvällssolen.

saffrancardigan_2 saffrancardigan_3 saffrancardigansaffrancardigan_5 saffranscardigan_4

Jag brukar säga att det är som att leva i en musikal, med den här ungen. Hon sjunger, dansar och spexar konstant. Även ikväll som ni ser på bilderna. Sällan sjunger hon någon färdig sång. Text och melodi bara kommer från hennes mun och nya sånger blir till dagligen. Man upphör aldrig att förundras och förvånas.

Nu ska jag pressa den här tröjan lite också, så blir den riktigt bra. Till julen hoppas jag göra en till Molly och en till bebis. I rött och vitt.

Tröjan heter alltså Saffran cardigan, min åttonde tröjan för i år. Mönstret hittar ni på ravelry. Garnet jag använt är Drops Marino extra fine från Vörå handarbetsaffär.

2 comments

  1. Jätte fin blev den! Och kan tänka mig att en julversion också skulle bli riktigt fint!

Comments are closed.