Att sticka en sockhäl.

I går kväll somnade jag med ett leende på läpparna. Dödstrött men glad. Jag hade igen en gång haft glädjen att packa mitt inspirationsmaterial, mina stickor och garnnystan och färdiga alster inför en kurskväll. Marthorna i andra delen av kommunen hade bokat mig att hålla en stickkväll, med sockor som tema.

Att sticka sockor är så älskat och så hatat. Så svårt, men så väldigt lätt sen då man väl kan alla tekniska moment. För att sticka sockor är inget man bara gör. Även med ett mönster framför näsan kan det vara svårt. Det ska nötas in, helst med någon som sitter bredvid och berättar exakt hur man gör. Det mest kritiska momentet är som känt hälen. Och det är inte så konstigt. För det är väldigt mycket som ska ske där på kort tid för att man ska få hela sockan att böja sig nittio grader. Sen att man dessutom har fem stickor att hålla reda på gör inte saken enklare. Men det går. Och jag håller fast vid att alla kan. Även efter gårdagens kurs. Alla kan faktiskt, och det fascinerar mig. 

Tidigare gånger jag haft kurs med fokus på sockor har vi oftast startat från början. Lagt upp maskor för sockskaftet och börjat på. Men, lite frustrerat har jag kunnat konstatera att man ibland inte ens hinner fram till hälen och dess svårigheter under första kvällen, och en massa frågetecken lämnar kvar. Kursdeltagarna får åka hem med det där svårbegripliga mönstret och försöka själva. Därför gjorde jag på ett annat sätt igår. Vi dök direkt på hälen. Vi startade upp varsin stickning med bara fem varv resår innan vi började med hällappen. Och därefter alla hälminskningar, upplockning av maskor och minskningar som hör till.

Under tiden vi stickade, skrattade, drack kaffe och åt himmelskt god morotskaka delade jag med mig av alla mina små knep och hemligheter för att få till den där perfekta hälen, utan fula hål och konstigheter.

Kvällen blev så lyckad. Och efter tre timmar hade alla som ville, fått testa på utmaningarna med en sockhäl. Tipset jag skickade med dem hem, var att direkt sticka en till, annars faller det i glömska igen.

Igår när jag kom hem packade jag inte upp mina stickgrejer alls, för ikväll blir det stickcafé igen. Denna gång på Bragegården i Vasa. Och vet ni, än hinner ni faktiskt komma med. Vi har ännu fyra gånger kvar. Kl 18.30 framåt. Kanske det blir mera hälar ikväll, eller så blir det något helt annat.

3 comments

  1. Kan du dela med mig av dina små knep och hemligheter för att få till den där perfekta hälen, utan fula hål och konstigheter till dina bloggläsare också?

    1. Ja det skulle jag kunna, men det är lättare att visa i praktiken, när man verkligen står med sticksömmen i handen. Och tyvärr ganska svårt att få fram i text.

  2. Tack för inspirationen och hjälpen!!
    Idag har jag faktiskt påbörjat ett par sockor åt mej själv.. är snart vid hälen och jag hoppas jag fixar den.
    Åtm. är det roligt och nu banne mej ska jag lära mej sticka :)
    Min äldre pojke tyckte garnet var så fint och funderade om det kunde gå att sticka en tröja av det, så jag hoppas att jag fixar det en dag å.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *