Att vara rik.

Igår firades mors dag här i Finland. Molly väckte mig tidigt och tyckte det var dags att stiga upp. Min man fattade sig otroligt snabbt, gnuggade upp ögonen, och föreslog att de skulle ge morsan en sovmorgon dagen till ära. Så jag sov vidare, två timmar! Och det kändes som den lyxigaste starten man kan tänka sig. Sen fortsatte dagen i samma anda.

Molly överräckte, för kanske tionde gången, den blomma hon planterat hos dagmamman. Svårt att hålla hemlisar, så jag hade sett den redan tidigare. Men hon var väldigt mån om att ge den även på den riktiga ”mammas dagen”.

DSC_0652 (2)

Sen rasslade det in meddelanden från tonårsflickorna, som önskade mig en fin mors dag. De skrev att vi skulle fira senare. Men det de kanske inte visste var, att just detta, var det allra finaste de kunde ge mig på mors dag. En tanke och ett meddelande. Av den enkla orsak att det inte är någon självklarhet. Och mina tankar snurrade vidare. Tänk att barnen, nu när de är äldre och själva har mera att säga till om, fortfarande väljer att ha mig som en del av sina liv. Att deras hjärtan är så stora att de har rum för oss alla där. Trots att man inte alla gånger har gjort allt rätt här i livet, så har man tydligen gjort något rätt. Jag känner mig rik. Och väldig lycklig över att jag alltid försök vårda alla relationer mellan alla medlemmar i vår familj.

Och på tal om att vårda relationerna, så blev det ett besök hos min mamma på eftermiddagen. Där var också min bror och hans blivande fru. Alla tillsammans för att fira väldens bästa mamma. Hon som har ett hjärta så stort som ingen annan. Så snäll så häften skulle vara alldeles tillräckligt. Hon peppar, stöttar och har förståelse för de mesta vi, hennes barn, ställer till med. Min bästa vän. Och världens bästa mormor. Hon har alltid en öppen famn, och orkar leka med ponnyhästar i all evighet. Och jag tänker än en gång, att det är väl en himla tur, att vi förstått att vårda våra relationer genom åren.

DSC_0723DSC_0747DSC_0663

En toppendag på alla sätt och vis. Bara min man som kände sig lite besviken på dagen. Han tyckte att han inte hade uppvaktat mig tillräckligt. Inte tillräckligt med fina gåvor. Men jag tröstade honom med att jag ju inte är hans mamma. Dessutom har han ju redan gett mig det finaste man kan få. Tre fantastiska flickor i mitt liv, och daglig kärlek och ömhet. Bättre än så blir det inte.

3 comments

  1. Sjäv tycker jag inte att det är fina gåvor som gäler uten tanken att komma ihåg…
    Kram.

  2. Så otroligt glad för din skull, underbara flickor. Här plingar det aldrig i telefonen mera int ens till farsdag eller födelsedagar ?

Comments are closed.