Att vara en chaufförsfru

Klockan fyra ringde väckarklockan hos oss i morse. Som tur var det inte jag som behövde stiga upp, det var min man. Någonstans i ögonvrån ser jag då han klär på sig sin strukna skjorta och smyger iväg. I går packade han sin kappsäck och varje gång knyter det sig på samma sätt i magen. När man vet vad som väntar.
Att vara ensam är inte för mig. Jag gillar tvåsamheten,  jag är skapt för tvåsamheten och familjelivet. Inte för att jag på något sätt skulle vara så hjälplös så jag inte skulle klara mig, inte på grund av att jag på något sätt skulle vara avundsjuk på honom som ”får” åka iväg på äventyr, inte heller för att jag på något sätt skulle tycka att jag belastas med alla vardagssysslor när han är borta. Nej, utan helt enkelt för att jag nästan saknar ihjäl mig. OCH rädslan för att något skulle hända förstås. Tänk att man kan vara så svag, så man blöder inombords utan sin bättre hälft. Ja men det är ju så nyttigt att vara ifrån varandra tycker folk. På vilket sätt undrar jag?

Som tur är, behöver jag inte vara helt ensam hemma. Jag har lyckan att ha sällskap av makens tjejer, och Molly så klart. Och det är jag så tacksam för. Sällskapet runt frukostbordet och i tv-soffan. Guld värt. Idag har vi gjort staden alla fyra. Shoppat lite, ätit gott, hjälpt jultomten och startat farsdagsfirandet hos barnens farfar. Nu ska vi slappa i tv-soffan, och det går egentligen ingen nöd på någon av oss. Men likväl, när jag kryper upp i sängen, så är ena sidan tom.  Den där sidan av sängen som jag gärna rullar över till lite försiktigt för att få närhet.

DSC_1130

8 comments

  1. Förstår dig till 100 %! Man känner sig halv när kärleken är annorstädes och hel när man är tillsammans och man får tänka och känna som man själv gör inte behöver man vara så hurtig alla gånger! Barnen är givetvis en tröst men makens eller makans plats fyller de inte lika lite som tvärtom utan var och en tillför det som den har i ens liv. Skönt att höra att man inte är ensam med sina dylika tankar utan i gott sällskap, kram <3

  2. fint skrivet och jag håller med dig till hundra procent. vi älskar helgerna också för att då kan vi vara tillsammans 24/7 utan att tröttna på varann.. kram på dig nu när din kärlek är borta en sväng..

  3. Fin blogg du har o man var så inspirerad av allt du gör:) Vi har tur att ha en sån bra chaufför, reser just med bussen, tänkte på dej att inte kul när de blir helg o han åker bort..

  4. Vad jag håller med! Det där med att man mår bra av att vara ifrån varandra ibland förstår jag inte alls. Inte alls. Jag är så himmelens glad att vi får vara tillsammans 24/7 numera. Det är bäst. ♥

Comments are closed.