Kaktusar

Jag har ett traumatiskt och kärleksfullt förhållande till kaktusar. När jag var liten samlade jag på dem. Jag hade flera stycken på fönsterbrädet i mitt rum. De växte länge och väl och jag vårdade dem omsorgsfullt.

Tills en dag då min mamma varit på en föreläsning om allergier. Jag var nämligen väldigt allergisk som liten. Och då hade hon lärt sig att kaktusar (och kanske också anda växter också?) var allergiframkallande. Typ. Minns inga detaljer, men hela min samling åkte ut. I all välmening förstås. Men en aning traumatiskt att mista alla kaktusar på en gång.

Sedan dess har jag inte funderat så mycket på kaktusar. Inte känt något nämnvärt behov att skaffa några. Förrän nu. Nu dyker det upp bilder på dessa taggiga skönheter lite här och där, i inredningsmagasin och på instagramkonton, Så nu tänkte jag ge mig själv lov att förälska mig i dem igen. Men någon ny samling ska vi inte tro att det blir.

DSC_1138 (2) DSC_1146 (2) DSC_1161 (2) DSC_1164 (2)

Och nej morsan, du behöver inte få dåligt samvete för kaktusarna nu. När några bortslängda kaktusar är det mest traumatiska från min barndom så har ni nog gjort ett bra jobb.

5 comments

  1. vad ljuvligt att det är ditt mest traumatiska minne. Hoppas det blir så för våra barn med. Att de inte kommer veta av värre saker än det. Och vad härligt att du har kaktusar på gång på nytt igen.

  2. Ja Linda minns så väl din fina kaktussamling där på fönsterbrädan i ditt flickrum♥ du hade samlat läänge o väl o dina kaktusar var verkligen orginella exemplar ; ) o. väldigt fiiina!! Och minns nog att det tog i mitt mammahjärta att slänga blommorna som du tyckte så om, men måste nog på något sätt blivit”jättepåverkad” o.rädd av att höra på föreläsningen om allergin, för minns att när jag kom hem från den så åkte ”ALLA” våra blommor raka vägen till roskis!!!!!!!!! Inte så klokt o pedagogiskt gjort kan jag tycka idag, men ung o rädd för allt som jag var då,o rädd att din allergi skulle försämras gjorde jag pådetta viset ..ja hahaha men minns faktiskt inte att du visade mamma då hur lessen du blev, nå voi ändå, men Så Glad jag är att du nu igen efter alla låååånga år äbtligen fått några Jättefina exemplar igen!!!!!!! Nu har t.o.m jag fått upp ögonen för dem o tycker de är jättefina!! Och jag lovar dig vännen att denna gång kommer jag inte slänga dem o är ändå glad att det är just denna roliga historia som du upplever som den mest traumatiska i din uppväxt♥Kram o all kärlek, vi syns snart på kalaset jihoooo pipppiiiii

Comments are closed.