When life gives you lemons.

Här har det ekat tomt sedan våra glada fredagsselfies. Helgen har varit händelserik på ett sätt man aldrig riktigt önskar. Orkar inte vädra det desto mera på bloggen i nuläget, men vi har haft några tuffa dagar. Passande nog köpte jag mig ett citronträd i lördags. When life gives you lemons  liksom..

Och det var det här trädet jag tänkte prata om idag. Eller buske eller blomma eller vad det nu är. Minicitroner som ska vara ätbara sitter fast där på grenarna i varje fall. Som ni kanske hör har jag inte så värst gröna fingrar. Tänkte därför fråga bloggen, hur i världen jag ska bete mig för att hålla växten vid liv. Någon som vet? Ni förstår, jag tycker den är väldans fin.

citronträd citronträd2

Mindre fint är våra smutsiga fönster. Måste kanske överväga att tvätta dem till våren, hehe. Men tillbaka till växten. Jag frågade kvinnan jag köpte den av hur jag skulle sköta den, och hon sa att den ska övervintra i ca 18 grader, kan vara ute på sommaren och att den ska ha väldigt fuktig jord. Skrattade lite inombords fast jag försökte se världsvan ut. Att jag skulle kunna hålla den vid liv till en ny vinter känns inte riktigt trovärdigt. Sen slogs jag av att det ju ännu är vinter. Haha, menade hon att den ska direkt i vinterförvar? Nä. Det måste väl börja våras för växter den här tiden på året, eller?

Nåja. Ge mig alla era bästa minicitron-träd-buske-växt-tips ni har. Tack!

#tgif

Med solsken i blicken. Me and mini-me vill önska er en skööön fredagkväll! 


Thank God it’s Friday!

Just nu – listan

FEM bästa – just nu.

  • Det är fredag. Jag älskar fredagar.
  • Jag ska njuta av en egen förmiddag imorgon.
  • Reseplaner, sommarplaner och semesterplaner vi gör upp som bäst.
  • Maken och ungarna. Alltid bäst.
  • Jag får mera garn till mitt senaste tröjprojekt idag.

FEM värsta – just nu.

  • Jag har varit extremt trött senaste veckan. Trots att jag sovit nästan 10 timmar per natt.
  • Mollys 4-års kris. Såå kääääääänslig och ängslig så man får trippa på tårna. I förrgår grät hon en halv timme för att hon saknade sin älskade sommar. Så att. Tålamod och kärlek.
  • Tiden. Fortfarande en bristvara. Kommer inte ifrån det.
  • Maten. Känns som om vi äter samma saker hela tiden. Behöver ny inspiration.
  • Inspirationbrist på alla plan egentligen. Inte alltid det flyter på som rinnande vatten. Vad vill ni tillexempel läsa mera om här på bloggen? Hit me!

FEM saker vi gjort i veckan.

  • Infört nya kvällsrutiner för den lilla.
  • Spelat massor av spel och läst sagor.
  • Sett en mus springa över köksgolvet.  Som jag sen snabbt och smidigt fick att gå i en musfälla. Allt inför tindrande barnaögon.
  • Betalt räkningar. Ett av mina största nöjen. Älskar känslan när räkningshögen minskar.
  • Pysslat och stickat. Molly pärlar, klipper, klistrar och jag stickar på valfritt projekt.

FEM saker vi ska göra i helgen.

  • Jag ska till frissan. Halleluja. Få se hur mycket hår som lämnar kvar.
  • Jag ska gå på loppis.
  • Jag ska fotografera en gravidmage.
  • Jag och Molly ska till biblioteket.
  • Jag ska köpa målfärg, och förhoppningsvis hinna måla lite. Nu blir det grönt. Vilken nyans är en annan femma. Jag tänker lime eller basilika.

FEM saker jag längtar efter. (Jag försöker aktivt att längta mindre och leva mera NU. Men alltid finns det ju något)

  • Sportlov. 6 arbetsdagar kvar.
  • Weekendresan i April.
  • Att våren ska komma och vi ska få fortsätta med lekstugeprojektet.
  • Att min man ska komma hem från jobbet, och fredagsmyset ska börja.
  • Ett städat hem.

TVÅ saker jag tycker ni borde göra.

  • Sticka. Alla borde sticka.
  • Fylla i den här listan, så jag får läsa.

Helgen då vi stickade

Att jag sitter uppkrupen i soffhörnet med en stickning i famnen om kvällarna, är det ingen som höjer på ögonbrynen åt. Men när det smattrar i flera än mina stickor i vårt vardagsrum så känns det lite ovant. Min man fick nog gnugga sig i ögonen när han kom hem en kväll och såg vad vi höll på med.

När stora flickorna var små, lärde jag dem båda att sticka. Sen dess har väl intresset gått lite upp och ner. Mest ner kanske, hehe. De har stickat nån mössa, nån halsduk, några klädesplagg till något gosedjur och så vidare. Men senaste tiden har de varit mera intresserade av att jag ska sticka åt dem.

Tills nu i helgen. På fredag var jag till handarbetsaffären och köpte ett riktigt grovt garn och grova stickor till ett nytt projekt. Och kanske var det just det som såg intressant och tilltalande ut, för nu ville Mirjam absolut också sticka. Och sådant säger man inte nej till. Så hon stickade en bit på min tröja, sen la hon upp maskor till ett par egna vantar samtidigt som hon började planera ett eget stickprojekt. Jag kunde konstatera att stickningen fortfarande satt kvar i hennes fingrar. Och det första vi gjorde på lördagsmorgonen var att åka tillbaka till Vörå Handarbetsaffär och handla en hel påse garn till henne. Sen släppte hon knappt stickorna förrän hon åkte härifrån på måndag morgon. Man blir ju stolt.

stickning

Vad Mirjam stickar låter jag vara osagt. Mitt nya projekt ska bli en tröja. Garnet heter Polaris, och jag stickar med stickor 15, så det blir riktigt grovt. Men garnet tog snabbt slut, och under tiden jag väntar på mera har jag hunnit sticka färdigt några par vantar.

sticka_chunky stickade_vantar

För första gången på länge har jag riktigt många projekt på gång. Jag brukar försöka fokusera mig på max tre stickningar åt gången. Men nu märker jag att det skenar iväg. Så mycket man vill hinna göra. Men nu ska jag starta denna onsdag med lite ”vanligt” jobb.

Tankar jag har tänkt idag

  • Att jag är så sjuttons glad att få vakna med min dotter varje dag, och inte behöva stressa någon annanstans än ner för trappan och öppna dörren.
  • Att jag gillar alla hjärtans dag. Kärlek och omtanke visar jag ändå alla andra dagar, så för mig känns det inte som något kommersiellt hot. Jag firar gärna en kärlekens och vänskapens dag.
  • Att jag och min man får fira vår 13:de alla hjärtans dag ihop.
  • Att jag nog alltid har fått rosor på alla hjärtans dag. Men att jag sällan annars blir bortskämd med materiella ting eller blommor.
  • Att jag faktiskt tänkte skriva ett blogginlägg om hur lite blommor och diamanter jag fått genom åren, haha. Och om hur lyckliga vi ändå är ihop. För vi ger varandra så mycket annan form av uppskattning. Men så tänkte jag att det väl egentligen är självklart. Ingen kan väl på riktigt bygga ett förhållande på blommor och presenter? Så det blogginlägget lämnade oskrivet.
  • Att jag en gång ändå blev väldigt överraskad av en present jag fick av min man. Det var när jag låg på BB och hade fött Molly. Och han kom in och gav mig det finaste halsbandet. Ett halsband med fyra hjärtan, som skulle symbolisera oss, hans fyra flickor, och hur vi alla knöts samman av den nya lillasystern. Så ni kan ju tänka er. Att i princip aldrig få smycken, och sen få en sådan sak, plus alla hormonerna på det då. Håhå, så vi grät. Det är ännu en av mina mest värdefulla ägodelar.
  • Att jag är så lycklig som har några riktigt fina, nära vänner. Så där nära så att jag kan säga att jag älskar dem. Och mena det.
  • Att det finns flera olika former av vänskap. Och den ena typen är inte bättre än den andra. Vissa vänner vill man dansa och skratta med. Andra kan man gråta med. En del jobbar man med. En del skulle man aldrig någonsin klara av att jobba med. En del pratar man sjukdomar med. En del ringer alltid och en del ringer nästan aldrig. Vissa har hängt med sedan sandlådan och andra har man hittat som vuxen.
  • Att jag faktiskt också mist vänner. Inte sådär som citatet ”vänner är som stjärnor som finns fast de inte alltid syns”. Utan vänner som faktiskt helt vänt en ryggen.
  • Att livet handlar om att verkligen prioritera sin tid på det som är viktigt. Och att det är väldigt lätt hänt att det går fel där. Man måste vara uppmärksam på vad man håller på med.
  • Att jag har världens bästa, bästa familj och vänner och släkt. Tänk att få ha ett sådant stort gäng att gilla.
  • Att syskon är världsbäst. Hur lycklig jag är som har en bror. Hur lycklig jag är att Molly har sina storasystrar. Och hur ingen annan egentligen kan förstå en så väl som ens syskon gör. Hur viktigt det är att vårda relationen till sina syskon.
  • Att jag kanske för första gången någonsin älskar mig själv, och någonstans håller på att hinna ikapp min själ. Eller om det är den som hinner ikapp mig. Bra känns det i alla fall, 33 år efter födseln.
  • Att jag idag efter alla kärleksfulla hälsningar och efter blommor och kort vi fått, ännu till gav mig själv tid att springa ut på en länk. Fylla min lungor med frisk luft och känna mig stark.
  • Att jag antagligen blivit lite påverkad av plusgraderna och solskenet idag. För så här bra humör kan man väl inte vara på en sketen tisdag i februari? Vårkänslor kanske.

dsc_1759

Min garnförvaring.

Jag fick för en tid sedan en önskan om att visa upp min garnförvaring här på bloggen. Minns jag inte helt fel så var det Cindy som ville se mina gömmor. Nu är det ju tyvärr så att jag inte är någon riktig ordningsmänniska, och jag började nästan svettas av blotta tanken på att visa upp mitt virrvarr av garnnystan. Meeen, så såg jag att Christina så modigt visat upp sitt garnstash, så jag tänkte varför inte.

Till allra först måste jag skriva att jag har en stor kista i rotting, som jag inte för något i världen skulle låta er kika in i. Det är nästan så jag själv inte orkar lyfta på locket. Den är fylld med garn. Eller den är fylld med plastpåsar, som är fyllda med garn. Dessutom färgsorterat, av någon oförklarlig anledning. Någon gång i min ungdom tyckte jag tydligen att det skulle vara smart att sortera upp garnet enligt färg. Suck. Men andra ord innehåller denna kista främst ganska gammalt garn, och olika udda nystan.

Men den kistan glömmer vi nu för en stund, och koncentrerar oss den del av min garnförvaring som är lite roligare att kika in i. Ett halvt skåp, med främst restgarn från större projekt, sorterat enligt garnsort.  På hyllan högst upp finns bara 7-bröder garn. Garnet jag nästan alltid använder till sockor och vantar. Och med allt likadant garn på samma ställe, vet jag att det är fritt fram att blanda och randa hur jag vill. På hyllorna under ligger en del garn från Drops. Garn som lämnat från mina tröjor. Garn som jag tänker att ännu kan räcka till någon restgarnströja eller små projekt.

garnförvaring

I andra halvan av skåpet finns en del prylar och prydnadssaker. Men tanken är att jag ska få hela det här skåpet till mitt garnskåp. Förutom det här skåpet och hemsk-kistan, har jag också en del korgar fyllda med garn. Lite strategiskt utplacerade runt om i hemmet, för att försvinna i inredningen. Hehe. 
garnförvaring_3garnförvaring_2

Sen har jag stickor i de flesta grovlekar och utformanden. Efter att ha stickat mer än en halv livstid, så samlar man på sig det mesta. En bra förvaring till dem skulle också vara att föredra. Nu finns inget sådant så långt ögonen kan nå.

garnförvaring_4

Så, nu vet ni lite hur jag har det ställt. Jag har nog garn så jag skulle klara mig ett år, minst. Men sällan räcker det ju till just de projekten man vill göra. Men jag har faktiskt blivit bättre på att göra något av mina restgarn. Och denna helg har det minsann stickats här hos oss. Ni ska få se mera av det sen.

Med is under fötterna.

Vid vår byskola finns den finaste isen. Nästan så det är en synd att inte åka dit och skrinna. Molly har inte stått så många gånger på skridskorna ännu. Förra vintern var hon ännu för liten, och de små spagettibenen ville inte alls samarbeta när man la skridskorna på.

I år verkar hon tycka att det är mera lockande. Så i dag åkte vi iväg hela familjen, och hade riktigt roligt på isen. Och även om Molly till en början släppte några tårar av spänning, så gick det sen mycket bättre än jag hade kunnat hoppas på. Efter den första paniken, när hon bara halkade runt, tog hon sig samman och hittade balansen. Och efter det ville hon inte ha mera hjälp. Själv kände hon antagligen att hon susade fram över isen, då självförtroendet växte och leendet på läpparna blev större och större. Och mammastoltheten visste inga gränser. Man tänker att det är värdsliga ting att skrinna lite, men varje del av uppväxten man får vara med om sätter sig där djupt i hjärtat.

påisen påisen2 påisen3 påisen9 påisen6 påisen7påisen8

Enda sättet att övertyga Molly att det var dags att åka hem, var genom att lova att vi ska skrinna imorgon igen. Så får det bli. Och efter att vi stått och frusit på isen, skickade jag hem familjen med bilen, och sprang själv hem. Så fick jag mina dagliga kilometrar. Men kölden bet sig fast i kroppen, så nu väntar en varm bastu efter en härlig dag.

Pyssla vändagskort

Idag har vi pysslat vändagskort, jag och dagbarnen. Men redan igår fixade Molly och jag ihop lite material och mallar, och ”testkörde” pysslet. För att undvika katastrof idag då det verkligen gällde. Vi förberedde för två olika vändagskort. Enkla att göra, och de blev faktiskt ganska effektfulla båda två.

Till första kortet behövde vi vit kartong, konfetti av silkespapper i olika färger, lim och sax.  Enklare blir det inte. Men ändå en hel del pill att sysselsätta sig med för barnen.

vändagskort_3vändagskort_2

Det andra kortet gjorde vi med fingerfärg. Molly skrattade så hon trodde hon skulle kikna när jag målade hennes händer. Det kittlade ju SÅ! Sen tryckte vi händerna så det formades ett hjärta, och skrev kärleksfulla hälsningar inuti.

vändagskort_4vändagskort_5vändagskortvändagskort_6
Ikväll har Molly bestämt vem hon skulle skicka sina kort till. Lite var jag tvungen att begränsa det hela, annars hade posten fått sin årsförsäljning av frimärken redan i februari i år. Sen åkte vi till posten, och hon fick själv skicka i väg breven. Så nu har vi inte bara pysslat, utan även lärt oss hur postgången fungerar.

Nästa vecka ska vi försöka hinna med något litet pyssel till inför hjärtedagen. Inspirerades redan av Ninettes pysseltips, så jag tror det blir något åt det hållet.

Ett vant-café.

Ikväll blir det vårt andra av sex stickcafén, och idag har jag laddat upp med vantinspiration. Olika modeller, olika mönster, hur man startar, var man stickar in tumbandet, hur man tar ihop och hur man plockar upp tummaskorna igen. Eller om man hellre stickar en tumkil för den delen. Allt man behöver veta för att sticka en basmodell av vantar.

vantar_2

vantar_3

Vantar

Känner ni att det låter intressant har ni ännu möjlighet att komma med på kursen. Ikväll kl 18.30 vid Bragegården stickar vi. Hoppa i byxorna och kom ut!

God morgon!

En bonusbild från helgens fotografering får bli starten på den här veckan.

mirreomolly


Ingen sjukstuga mera. Eller ingen sjukstuga just idag i alla fall. En dag i taget. Helgen gick i rasande fart, med en lagom blandning av motion, god mat, vila och tid för familjen.

Trevlig måndag, och trevlig ny arbetsvecka. Jag tror jag är redo.