OYOY playsack – leksaksförvaring

I samarbete med Aveo

Förvaringen, förvaringen. Jag har nog skrivit det hundra gånger förr, men fortfarande är det lika sant. Förvaringen, eller bristen på den, är största problemet i vårt hem. Är det inte vi vuxnas grejer, eller kläder som ligger utspridda, så är det Mollys leksaker. Hon är jätteduktig på att städa. Men när var sak inte har sin plats, så blir det väldigt svårt för en fyraåring, och oss andra att försöka hålla någon ordning och reda.

Vi har en del korgar, som funkar jättebra. Dem ska jag återkomma till i ett senare skede. Nu tänkte jag fokusera på den förvaring som inte fungerar. Molly älskar att leka med sina barbiedockor. Men att förvara dem i två sunkiga korgar är riktigt tråkigt. Alltid blir hon tvungen att riva ut allt innehåll i korgen, för det hon ska ha ligger förstås alltid på botten. Eller så hittar hon inte ens det hon söker. Och allt rivande och slitande resulterar i en massa onödigt städande och gnällande. Så här ser en städad version av barbiekaoset ut.

leksaker

Så vi beslöt oss för att göra något åt det, och letade något smartare alternativ i Aveos webshop. Där hittade jag OYOY-playsack, en kanonprodukt. Vi  beställde hem den och flyttade över alla dockorna i den.

oyoy_playsackOYOY_playsack_2OYOY_playsack_4

Direkt man öppnar säcken ser man och har tillgång till allt som finns i den. Den rymmer hur mycket som helst. Och håller man sig på ”mattan” då man leker, är det bara att dra i snörena när man är färdig, så är det städat igen.

Att flytta hela leken är inte heller något problem. När jag gick iväg och slängde upp mina fötter på soffan, vill Molly inte leka ensam i köket, utan följa med mig. Så hon drog med sig säcken, och öppnade den på nytt i vardagsrummet. Det hade inte gått lika smidigt om allt varit utspritt över golvet, som det brukar. Jag älskar smarta saker!

OYOY_playsack_5OYOY_playsack_3

OYOY-playsack som inte bara är praktisk, utan också riktigt snygg, finns i två olika färger. Vilken tycker ni är snyggare? Jag valde den gråbruna, men kunde ha dem båda. Storleken är rejäl och tyget känns slitstarkt. Skulle man inte gilla mönstret på säcken, så går det faktiskt att vända den ut och in, även om det inte är tanken. Då blir den enfärgad.

Nu, fram till 15 augusti är säcken nedsatt med 20 %, och ni hittar den HÄR i aveos webshop (klick). I webshopen finns också en del andra supersnygga produkter från samma företag.

OYOY_playsack_6

Jag vet inte vad ni säger, men själv tycker jag det blev ett lyft för köket. Inga leksaker på golvet mera. Förutom kråkslottet då… eeh, jag menar alltså My Little Pony slottet, det lär vi inte slippa i första taget.

Skillnaden på, att vänta barn ett och barn två.

Idag visar min gravid-app att det återstår 100 dagar av min graviditet. En bra dag att reflektera lite.

När jag blev gravid

Vid första graviditeten var jag 29 år och kände mig relativt ung. Nu: 33 och känner mig verkligen lastgammal. Känns som om denna sista unge kommer att få gamla föräldrar.

Vid första graviditeten tyckte jag det var nästan pinsamt att berätta att jag var gravid. Nu: Vi berättade åt de flesta nära och kära långt före första ultraljudet.

Vid första graviditeten handlade jag massor av mammakläder, det var sååå spännande. Nu: Jag försöker främst hitta kläder jag kan använda även efter graviditeten. Enda jag känner att har varit riktigt nödvändigt att investera pengar i är ordentliga underkläder som passar och ger stöd.

Vid första graviditeten funderade jag mycket på vad folk skulle säga om att vi väntade ett gemensamt barn. (Vi hade ju bara varit gifta i fem år, eeh.) Nu: Jag skulle inte kunna bry mig mindre om vad folk funderar.

Familj och relationer

Vid första graviditeten hade vi två barn i familjen som skulle få ett småsyskon, och vi kämpade så vi tänkte bli gråhåriga för att försöka förbereda alla så bra som möjligt.  Nu: Vi vet av erfarenhet att allt går hur bra som helst. När familjen utökas med flera barn behöver inte kärleken delas på flera. Kärleken växer. Familjebanden blir starkare.

Vid första graviditeten var jag orolig över hur parförhållandet skulle påverkas av en baby. Nu: Jag vet att det är tuffa tider, men det är också en tid som stärkt oss. Hundra gånger av hundra, har jag varit säker på att jag valde rätt pappa till mina barn. Hundra gånger av hundra, skulle jag välja samma man igen. Även om vi inte haft mycket VI-tid de senaste åren, har vi alltid tid för varandra i vardagen. Där kan inga barn eller småbarnsår sätta käppar i hjulen.

Kroppen

Vid första graviditeten hade jag sjuk rygg från tidiga veckor och blev sjukskriven i vecka 19 tror jag. Gick med ett ”stödbälte” konstant. Nu: Jag har inte ännu känt av ryggont. Däremot krånglar magen, men det gjorde den ju redan innan graviditeten.

Vid första graviditeten tänkte jag inte ens tanken på att röra på mig. Nu: Jag saknar mina löprundor så det gör ont, och promenerar så ofta jag hinner.

Vid första graviditeten hade jag inga sammandragningar förrän efter vecka 37 kanske, när hela magen blev stenskarp. Nu: Jag har haft sammandragningar länge redan. I början kändes det bara som en stenskarp banan längst nere i magen, då livmodern var mindre. Nu blir största delen av magen skarp flera gånger om dagen.

Vid första graviditeten trodde jag att jag skulle gå upp minst 30 kg för att jag har så lätt att lägga på vikt. Och kände mig ganske okej med det. Sen gick jag upp ganska exakt 20 och gick ner allt när jag ammade sen.  Nu: Jag har haft lite svårare då vikten ökat. Även om jag i denna vecka vid första graviditeten ökat nästan fem kilo mera än nu. Sen hoppas jag det försvinner lika enkelt även denna gång. Men skulle inte bli förvånad om jag får kämpa för att bli kvitt graviditetskilona.

Första graviditeten fick jag inte en enda bristning.  Nu: Jag fick en hudfärgad liten strimma redan i vecka 15 och tänkte börja gråta. Haha. Men hittills har det lämnat vid den där ena stackars bristningen.

Första graviditeten minns jag som en enda lång sömnlös bedrövelse. Nu: Jag sover som en stock varje natt. Tack och lov.

Babyn och förberedelser

Vid förstagraviditeten visste vi inget kön på babyn. Nu: Vi vet.

Vid första graviditeten hade vi namnen på babyn klara från första sekund, Agnes eller Melker. Sen döptes ju dottern som bekant till Molly. Nu: Namnfrågan är ännu öppen.

Vid första graviditeten köpte jag massor av babyprylar jag trodde man behövde. Nu: Vi vet att det sist och slutligen behövs inte så mycket. Men en barnvag och ett babyskydd kunde vi ju överväga, hehe.

Vid första graviditeten bäddade jag spjälsäng och en gammal barnvagn för att ha en sovplats även på nedre våningen. Och fixade skötbord på både övervåningen och nere. Nu: Eftersom att Molly sov i ett stadigt babyneste mellan oss i flera månader och spjälsängen dammade igen, så den tar vi inte ens fram den första tiden. Vi kör samma koncept som sist. Och istället för två skötbord har vi köpt en skötbädd på loppis.

Rädslor

Vid första graviditeten förnekade jag att jag skulle genomgå en förlossning. ”Hur svårt kan det vara.” Tänkte jag lite stöddigt för att förneka min rädsla. Nu: Jag gör allt för att vara så redo som möjligt.

Vid första graviditeten googlade jag ALLT. Allt från vad man inte får äta till toxoplasma till sovställningar till.. ALLT. Nu: Jag gör det fortfarande, men försöker lägga band på mig själv när det riktigt skenar iväg. Och försöker välja mina källor på internet, och inte läsa texter i diskussionsforum.

Vid första graviditeten kände jag mig överlag väldigt osäker. Graviditeten kändes som en halv livstid. Nu: Överlag går det bra. Det känns som om veckorna rullar på i bra fart, och jag ser framemot att ha en liten baby i huset igen.

Ett krukmakeri på Gotland

Man kan tro att mina Gotlandshistorier är slut, men det är faktiskt långt ifrån så. Jag har ännu flera guldkorn därifrån jag gärna skulle dela med mig av. Som till exempel när vi besökte Etelhems Krukmakeri.

Jag använder ofta ord som fantastiskt, magiskt eller alldeles alldeles underbart. Kanske använder jag orden lite för ofta. Kanske finns det risk för att ni slutar tro på mig, och mina skimrande historier. Men snälla gör inte det. Inte allt jag kommer över är fantastiskt, men nu har vi igen en sådan upplevelse, som i min värld var helt fantastisk.

Under vår vistelse på Gotland blev vi tipsade om Etelhems Krukmakeri av en av mina släktingar som samtidigt befann sig på Gotland. Och jag är väldigt tacksam för tipset, för det var så häftigt där. Jag gillar ju hantverk i de flesta former. Jag har aldrig själv testat på att dreja, men tänker alltid att någon gång ska jag lära mig. Här fick man gå in i verkstaden och se flera duktiga konstnärer i arbete. Speciellt kvinnan på bilden, och de muggar hon tillverkade, blev vi lite extra förtjusta i. Molly, och jag i smyg, bestämde där och då, att det där skulle hon jobba med då hon blir stor.

Förutom att besöka verkstaden kunde man handla finheter i butiken och fika gott i vacker miljö.

Och precis vid stängningsdags, när det var dags för oss att åka iväg, såg vi en liten stuga några tiotals meter därifrån, där man hade fått testa på att dreja själv. Ni förstår min besvikelse när stället stängde samtidigt som vi gjorde upptäckten. Buhuuuuuu. Och inte hade vi möjlighet att åka dit flera gånger heller. Men någon gång i framtiden ska jag…

DIY – sommarlinne

I samarbete med Vörå Handarbetsaffär

Det är redan en tid sedan jag började på med den här virkningen. Skulle jag ha vetat hur snabbt det sist och slutligen gick, skulle jag inte ha låtit det vänta så länge i handarbetskorgen. Mellandottern önskade ett virkat sommarlinne, och efter att ha kombinerat två olika mönster, hittade vi den modell hon ville ha.

virkat_sommarlinne

Nu är det så gott som färdig. Måste vänta på att hon kommer hit igen så jag kan mäta hur långa axelbanden ska vara, och om längden på linnet är bra. Sen ska den avslutas med fransar. Så ska vi tro att det blir nån sommarvärme också, så hon får användning för det.

cottonlight

Garnet jag använt är garn från Drops Design, som hittas på Vörå Handarbetsaffär. Till överdelen använde jag Paris och följde detta mönster, och till fram- och bakstycket har jag använt Cotton Light och följt detta mönster. En kombination som fungerade alldeles förträffligt, eftersom att de båda garnen finns i samma naturliga nyans. Jag tyckte det blev bra fason på ”bikini-överdelen” när den virkades i det lite stadigare Paris-garnet. Sen tog jag bara maskantalet från det andra linnet, och fortsatte runt, runt med tunnare virknål och cotton light, som också är ett tunnare garn. På så sätt blev det ett lättare, finare fall.

Bäst av allt? Just nu är Drops bomullsgarn på rea. Sex bomullsgarner till -30% hela juli. Passa på att fylla förråden! Virka ett sommarlinne, eller varför inte sticka en fjärilvinga enligt mitt mönster. Mönstret finns nu i tre storlekar, och även det kan köpas på Vörå Handarbetsaffär! Tjoho!

Vissa dagar går det bra.

Jag hade nästan glömt bort att man kan ha sån energi jag haft idag. Jag ver inte när jag sist skulle haft sådant flyt utan att braka ihop mitt i. 

Vi vaknade sent, och Molly kom genast ihåg att det var torsdag och städdag. Vi hade nämligen ett möte i måndags, hon och jag, och gjorde upp lite riktlinjer för våra kommande lediga månader och förhoppningsvis år. Lite struktur mår vi bra av. Det är vi också vana vid att ha efter året med dagbarn här hemma. 

Så vi bestämde bland annat att tisdag är bakdag, onsdag pysseldag och torsdag städdag. Som det kontrollfreak jag är, är jag ganska förtjust i vårt veckoschema. Nu vet jag att vi får det städat en gång i veckan, och samtidigt behöver jag inte gå och tänka varje dag att jag måste städa. 

Städningen idag blev verkligen på djupet. Senaste tiden har det blivit mest på ytan, men inte idag. Idag har vi torkat damm, städat klädskåp, gjort rum för babykläder, dammsugit mellan soffkuddarna, sorterat i leksakslådor, plockat in blommor från trädgården och vädrat täcken. 

Jag skrev skämtsamt på instagram att jag städat från en kameravinkel idag. Men sen blev det faktiskt mer eller mindre hela stugan. Och ännu känner jag att jag har lite kvar att ge. 

Hoppas inte den här nyfunna energin är bortblåst imorgon, och dagens flyt straffar sig. Imorgon har jag också en viktig dag. En dag på förlossningsavdelningen i Vasa. Då vill jag gärna vara pigg. Wish me luck.

Vårt hem, i en inredningstidning.

Nu kan man hitta oss i tidningshyllan. Vi, vårt hem och en historia om det hela. En rolig dag förra sommaren, resulterade i ett reportage i finska inredningstidningen Unelmien Tal & Koti. Camilla som för flera år sedan gjorde det första reportaget någonsin härifrån, kom på besök igen, tillsammans med Jaana, som skev storyn. Så, letar ni sommarläsning, tycker jag ni ska köpa den här:


talokoti

Och det är ju med skräckblandad förtjusning man först bläddrar i tidningen. Så häftigt att se sitt eget hem, samtidigt om man är livrädd, haha. Hela åtta sidor text och fina bilder härifrån.  Och, eftersom att jag känner Camilla sedan tidigare, borde jag ha vetat att jag kan vara helt trygg med det arbete hon gör.

talokoti_2

Vill man se några till bilder från dagen kan ni kika in på hennes blogg. Och så köper ni tidningen förstås.

Barnvagnsproblemet.

Idag när jag var ute och gå, kom jag ihåg känslan från den där hösten då Molly var cirka åtta månader. Det var ofta dåliga nätter, tidiga morgnar, stressigt och knepigt, tills vi kom oss ut på dagens första promenad där vid tiotiden. Barnet somnade, jag fick dra in krispig höstluft i lungorna och visste at när vi kom hem väntade några lugna minuter med en kaffekopp i handen. Vagnpromenaderna var min fristad. Min tid att andas.

Nu blir det snart dags för vagnpromenader igen. Om allt går som det ska. Sen blir det knappast blir lika rofyllt nu när det också är en femåring med. Men ändå. Vagnpromenader blir det. Vilket ger mig huvudbry. Barnvagnar är ett mysterium för mig. Att jag är helt ointresserad är väl en överdrift. Men jag är åtminstone helt okunnig. Så jag behöver hjälp.

Med Molly kom vi enkelt undan. Vi köpte en Emmaljunga av en vän och saken var klar. Den vagnen har vi kvar, men den är inte i något sådant skick att jag vill ha en nyfödd att sova i den. Så vi behöver en ny. Och jag vill ha en riktigt bra. Nu är det med hundra procents säkerhet sista barnet, och jag vill go all in. Jag vill ha extra allt. Sen kan jag absolut inga barnvagnstermer, och orkar inte googla nu, så fritt fram att fnissa så mycket ni vill. Men det här är vad jag behöver:

Jag vill ha en barnvagn som går att köra på grusväg, men som också ska vara smidig i stan. Helst smidigare än Emmaljungan. Sen ska den ha en sovdel, eller liggdel eller vad det heter, till en början. Men också en sittdel att använda när barnet blir lite större. Och viktigt där är att sittdelen ska gå att svänga båda vägarna. Så barnet kan titta fram, eller mot mig. Utöver det så vill jag att babyskyddet enkelt ska gå att klicka fast på chassit. Ett babyskydd som funkar ihop med vagnen är ett måste. Vagnen får gärna vara smidig att fälla ihop, och ha en massa extra finesser. Och gärna ett bra andrahandsvärde.

Vad rekommenderar ni?  Gärna med inköpsställen och länkar och hela baletten. I Stockholm förälskade jag mig helt i en Cybex platinum. Nån som har erfarenhet av den?

Sista semesterveckan

Makens sista semestervecka är över, och imorgonbitti ringer väckarklockan klockan sex. De sköna, lediga, lata dagar tillsammans är över för den här gången. 

Nu ska jag, ve och fasa, ha hand om ett helt barn helt ensam varje dag. Hehe. Ni hör ironin säkert. Jag och Molly kommer alltså fortsätta våra semesterdagar ännu hela juli. Så jag ska inte klaga. Även om det faktiskt är både mycket lättare och mycket roligare då man är två vuxna hemma.

Sista gemensamma semesterveckan har bjudit på störtregn, åskknallar och sommarvärme. Åskknallen gjorde oss utan TV-kanaler i några dagar och jag höll på bli halvtokig. Barnprogram på morgonen och sommar-TV vid niotiden på kvällen behöver jag tydligen för att inte bli knäpp. Nu har vi alla kanaler tillbaka och vädret har också visat sig från sin bästa sida i helgen. 

Jag kom mig ut och fira en kompis som fyllde år. Fick borsta håret, lägga på mascara, klä på mig riktiga kläder och dra iväg på galej med fina typer jag inte sett på länge. Flera helt nya bekantskaper till och med. En rolig kväll och en härlig semester har vi haft. Nu känns det lite vemodigt som om nya tider väntar. Nästa gång vi är lediga allihopa är när maken får pappaledigt och vi har en nykläckt bebis att lära känna. 

En kanna i guld och koppar.

På tal om inredning i förra inlägget, och på tal om att jag gärna fyndar på loppis eller i någon annans gömmor. Ett av mina senaste ”fynd” kommer från min svärfars.

För några veckor sedan, när vi hjälpte honom att flytta, hittade jag den tjusigaste vattenkanna längst bak i ett skåp. Under fanns en bit målartejp kvar, där det stod ”40 mark”. Gissar att svärfar själv fyndat den på något lopptorg i tiderna. Och jag kände genast för att damma av den och ge den en plats i vårt hem.

Jag gillar formen på kannan, och att den är både guld och kopparfärgad. Men mest av allt gillar jag att den inte bara går att gå ut och köpa var som helst. Den ska hittas i någons gömmor, någonstans.

vattenkanna

Under veckan som varit har jag också fyndat en del på Hellnäs loppis, ni ska få se sen. Som tur är tror jag att jag sålt mera än jag köpt, hehe. Än idag hinner ni ju faktiskt dit. Till klockan 19.00 har de öppet.

Inredningslistan

Det fanns en tid när jag nästan främst skrev om inredning här på min blogg. Nu är det inte så längre. Men intresset för inredning finns ändå kvar. Nu hittade jag Sevendays inredningslista och kände mig manad att fylla i den.

Inredning för mig är: Roligt, kreativt och kravlöst.

Jag skulle beskriva min stil i hemmet som: Min egen. Lite lantligt, blandat med en del eleganta detaljer. Pärlspont möter gulddetaljer och orientaliska mattor. Allt i en lite småslarvig, omatchande mix. Jag är absolut inte den som har vackra stilleben och andra prydligheter. Eller visst försöker jag mig på stilleben, men oftast ligger det nån legogubbe, my Little ponny häst, virknål och garnnystan med där också. Eller en blombukett som vissnat alldeles för snabbt. Sen gillar jag att inspireras av trender och nyheter, men tolkar det oftast med en egen touch.

En inredningspryl jag ångrar att jag köpt: Ingen pryl jag kan komma på, men när vi renoverade vårt hem från 10 år sedan hatade jag direkt tapeterna vi lade upp i vardagsrummet. Ändå tog det mig cirka 6-7 år innan jag målade över dem. Och tja, soffan vi har nu är ingen höjdare den heller. Trots det har den snart tjänat oss i 5 år. Den är redo att åka ut nu.

Min favoritsak i hemmet: Väldigt svårt att välja en sak. Jag gillar det mesta vi har hemma. Våra saker finns i vårt hem av just den orsaken att vi gillar dem. Men ska vi välja några så är jag löjligt förtjust i ett svart, litet sidobord från House Doctor, som vi har i vardagsrummet. Allt mitt Marimekko-porslin. Och våra gamla, antika möbler. Som den röda kökssoffan och bruna byrån i vardagsrummet.

DSC_1765
Så här vill jag ha mitt hem: Personligt. Hemtrevligt. Mysigt. Rofyllt.

soffbord

Den bästa inredningsdesignern: Ingen aning. Inrdening för mig är inte på det planet att jag suktar efter speciella designprodukter. Hellre springer jag på loppis eller letar på någon släktings vind efter glömda och gömda skatter.

Hade jag en miljon att lägga på inredning: Oj. Jag har så mycket jag skulle vilja göra här hemma. Inga småprylar jag skulle vilja köpa, utan det är större projekt jag skulle vilja ha råd att genomföra. Som att bygga en terrass utanför köket, och en dörr rakt ut från köket till terrassen och morgonsolen.

Sen skulle vi behöva flera rum i vårt hus, då barnaskaran växer. Så vårt sovrum skulle jag göra om till två separata rum. Samtidigt skulle jag tapetsera vårt sovrum i något riktigt storblommigt. Och barnrummet skulle jag givetvis också inreda.

Sen skulle våra köksskåp ryka. Det vaniljvita skulle få ge plats åt ett kök i vitt eller grått, med bänkskivor i sten. Ett nytt köksbord skulle jag köpa och våra befintliga köksstolar skulle jag måla. Sen skulle jag också måla trappan upp till vinden vit och köpa en svindyr, ny, blå soffa. Undrar hur långt en miljon räcker? Det är nog ganska långt gissar jag, om vi pratar om en miljon euro. Det skulle säkert räcka till ett gäng nya taklampor också, till hemmets alla rum.

Det finaste hemmet jag sett: Finns många fina.

En inredningsstil jag inte förstår mig på: Att jag själv gick all in på vitt och shabby chic när vi renoverade för tio år sedan. Det kan jag inte förstå eller förklara. Jag kan bara säga förlåt. På bilden nedan hade jag dessutom redan börjat resa mig upp ur shabby chick-träsket. Här var det dock fortfarande vitt, nött, spetsar, rosor och rosa. Ni kanske inte tycker bilden nedanför är så farlig. Men jag får huvudvärk av den. Never again.

DSC_0161