Kalasbilder

Mollys fyraårsdag är firad med buller och bång. Räknade att vi var 20 personer runt kaffebordet. Och då var det här bara första kalaset av fyra.

Molly_4paketmollygäster2kakorgodismarräng snittarhappybirthday (kopia)frozen tårtaMolly_och_mirjam (kopia)

Mycket folk och många roliga presenter. Pappa och storasyster tyckte mest om en radiostyrd bil Molly fick av sin mormor och morfar. Själv var hon rädd för den till en början, men nu kör hon nog utan bekymmer. Många spel, mycket pyssel och böcker fick hon också, och en och annan barbiedocka. Allt enligt vad hon hade önskat sig.

Kaffebordet bestod av både salt och sött. Jag försökte imponera med att baka en frozentårta, men födelsedagsbarnets favorit på kaffebordet var, som vanligt, den köpta daimkakan. Den och kokosbollar är egentligen de enda bakverk som riktigt går hem. Frozen-tårtan ville hon inte ens smaka, för den hade hon sett att jag lagt hallon i.

Egentligen finns det hur mycket som helst man skulle kunna skriva om en dag som denna. Jag upplever alltid födelsedagskalas så högtidliga. Men, nu får jag sätta punkt för ikväll, och krypa i säng. Mina älsklingar sover redan, och jag har suttit alldeles för mycket framför datorn ikväll. Söta öde när man inte räcker till, och hinner ens med hälften man skulle vilja. 

Den största dagen

Igår och idag har jag mest tittat på klockan. Tittat på klockan och kommit ihåg de där viktiga dygnen för fyra år sedan. Så avlägsna minnen, men ändå så nära mitt hjärta. Den viktigaste dagen i mitt liv. Dagen jag alltid kommer att komma ihåg, även om vissa minnen bleknat. Smärtan kan jag inte mera minnas, bara den överväldigande känslan av kärlek. Något så stort så hela min värld kastades omkull. Idag är det fyra år sedan. Fyra år sedan jag för första gången höll min dotter i famnen. Fyra år sedna jag blev mamma. Aldrig någonsin har fyra år varit så händelserika och betydelsefulla. Och aldrig har jag kunnat förstå hur mycket en liten nykläckt typ kan utvecklas och lära sig på fyra år. Fyra ynka år, som känns som en livstid, även om tiden aldrig gått så snabbt förut.

 Vår fyraåriga Molly  älskar glitter och paljetter och hennes favoritfärger är lila, rosa och vinröd. Hon sjunger hela tiden. Ibland känns det som om vi lever i en musikal. Hon älskar att stå i centrum, även om hon oftast påstår att hon är blyg. Hon kan de flesta bokstäver och siffror, känner igen dem och kan skriva dem.  Hon funderar mycket över livets stora frågor. Som döden och de som finns i himlen. Och var hon fanns innan hon föddes. Att hon inte fanns godkänner hon inte. Så nu har vi kommit fram till kompromissen att hon fanns i ”äggskalet”. Hon är nyfiken på allt, men rädd för det mesta, som spindlar, ormar, åskan och tandtroll. Hon är väldigt bestämd, och gör helst som hon själv vill. Men, vet skillnad på rätt och fel, och lyder bra, när hon verkligen måste. Hon har efter många långa kamper äntligen slutar med nappen. Hon är fortfarande väldigt ”liten i maten”, och har några få favoriter. Korv och kycklingsås toppar listan.

Hon har världens största hjärta och älskar alla sina nära. Hon tycker att vi alla borde bo tillsammans så man slapp sakna varandra. Hennes favoritprogram är Gladiatorerna, och hennes favorit av gladiatiorerna är förstås den allra största, värsta gladiatoren. Han är såå snygg, säger hon med ett leende på läpparna. Hon är ett riktigt barfotabarn som ständigt längtar efter sommaren och nästa gång vi ska åka till Santorini. Hon älskar klänningar och att få paket. Så att fylla år och ha kalas är verkligen hennes grej. Många gäster betyder många paket och mycket kärlek. Så roligt att man aldrig vill det ska ta slut. Idag har vi festat så det stått härliga till. Bilderna finns i kameran, men vi orkar nog inte stiga upp ur soffan mera idag. Nu ska vi bara njuta av varandra och lugnet inför den kommande arbetsveckan. Mera om fyraårskalaset en ny dag, but I can tell you it was great!

Restgarnströja!

Tänk så mycket restgarn man har i sina skåp, speciellt om man stickat en del genom åren. Har man liksom jag stickat väldigt mycket i samma garnsort, är det nästan syndigt att inte göra något roligt av resterna. Det är också något jag ofta tänker på då jag väljer garn. Att sticka i samma som jag gjort tidigare, just för att få användning av resterna.

Nu är Mollys födelsedagströja är färdig. En lite konstig, galen kreation. Med färger som egentligen inte passar ihop. Vänder man på steken och ser det positiva med den så är den åtminstone unik, varm och gjord med kärlek. Sen ligger resten i betraktarens ögon. En mössa ska det bli till också, som krona på verket.

Air_tröja_2

Sen är det faktiskt första gången jag stickat en tröja med ok, utan mönster. Alla tröjor jag hittills gjort mönster till, har varit med alla delar stickade var för sig och sen ihopsydda. Men det här gick ju också bra. Ska öva lite till, och sen ge er ett basmönster.

Det här var också andra tröjan av stickorna i år. 2017 startar som ett väldigt bra stickår.

Vad stickar man på sex dagar?

Den frågan ställde jag mig i måndags. Molly, min yttepyttelilla dotter fyller alltså 4! på söndag, och hon har önskat sig ungefär 150 stickade alster. Som mor och stickerska känner man sig ändå väldigt glad, att det stickade är något åtråvärt, och att man till och med vill ha det i ett paket på sin födelsedag.

Sen så lägger det ju den lilla modern onekligen i arbete. Vad stickar man på sex dagar? Jag bestämde mig för att det får blir en tröja av restgarn, i det mjukaste garn Drops Air. Tröjan av restgarn kändes som en bra idé på grund av tre olika orsaker. Främst för att det är  snabbstickat. För det andra för att jag har stickat en hel del i det garnet senaste tiden, och har en del rester hemma. Men också för att hon har längtat och önskat att någon av alla de senaste tröjorna och klänningarna jag stickat, skulle ha varit till henne. Nu får hon sin egen, i alla färger.

restgarns_tröjadrops_airdrops_air_stickat

Sen har hon också önskat ett par ”regnbågssockor”. Regnbågssockor i Mollys värld är det färggrannaste hon kan tänka sig. Och jag har garnet som lever upp till de kriterierna.

novita

Tröjan är klar, as we are speaking. Bara lite trådar som ska fästas. Bilderna tog jag redan igår. Men vi är mitt inne i en spysjuka, och igår fanns ingen tid att slänga upp något blogginlägg, för Molly slängde mest omkring med spyor. Tänk att jag hade helt lyckats förtränga hur äcklig spysjukan är. Men hon spydde 8 ggr på 1,5 timmar, så jag blev väl påmind.

Nu, vill jag tro att det värsta är över, även om hon dras med feberstegringar och ingen matlust alls. Men vi ser framåt, och hoppas på att kunna ha kalas på söndag.

Så, vad tror ni, blir det lyckade presenter? Med en fyraåring vet man ju aldrig, det svänger ganska snabbt, hehe. Oavsett kommer gåvorna att  värma. Och så har jag ju en saffrans cardigan på gång också, men den siktar jag att få klar fram emot vårkanten.

Over and out. Sjukstugan kallar.

Alla kan!

Nu är det snart dags för stickcafé igen! Även nu på vårterminen kommer jag att leda kursen ”stickcafé för unga” i Arbis regi. Och JUST DU har möjlighet att delta.

Vi kommer träffas sex gånger, med start 24.1, alltså nästa tisdag. Vi träffas på mysiga Bragegården i Vasa, och stickcafét pågår från kl 18.30 till 20.45.

Jag tror att alla kan lära sig sticka. Om man bara vill. Under våra fyra träffar på höstterminen gick jag från att visa deltagare hur man lägger upp maskor, till att se då de stickade sina första par sockor och tröjor. Helt oroligt inspirerande. Och nu kör vi igång igen. Kanske är det DU som stickar din första tröja i vår.

Nybörjare och mera erfarna stickare är alla välkomna. Vi inspireras av varandra utan prestationskrav. Man blir aldrig fullärd, men alltid lär man sig något nytt.

Kursbeskrivningen lyder så här:

Stickat är inte bara snyggt och trendigt, det kan också vara enkelt och roligt. Vid första tillfället lärs grunderna ut. Allt från hur man lägger upp maskor, till räta och aviga maskor. För de som redan kan sticka finns annat att inspireras av. Under de följande kvällarna visas enkla basmönster på mössor, sockor, vantar och tröjor. Beroende på kursdeltagarnas önskemål, hittas material som passar. Vi lär och inspireras av varandra i mysig miljö. Du kan om du vill också sticka eller virka enligt eget önskemål och behöver inte följa just den kvällens tema. Kursen hålls varannan vecka.

KLICKA HÄR, och anmäl dej. Hoppas vi ses!

När Österbotten intog Västerbotten

När vi reste till Tallinn med Ingves och Svanbäck i december fick vi nys om att de skulle ha en resa till Umeå i januari. En resa till pangpris. Endast nio euro per person, och vi var snabba att anmäla hela stora familjen. Och vi var inte de enda Österbottningarna som nappade på. 650 resenärer, i hela 14 bussar, samlades ihop runt omkring i hela österbotten och anlände på lördagsmorgonen till hamnen i Vasa. Redan då, i mörkret och snöyran var det en mäktig syn med alla bussarna påväg mot samma resmål.

Väl ombord på färjan spenderade vi tiden med att äta gott, leka i lekrummet i flera omgångar och umgås i baren med resten av Österbotten, hehe. Molly var som vanligt överförtjust över att ha hela familjen samlad. Mormor och morfar och de kära storasystrarna.


Umeå_mammaUmeå_pappa

Vi anlände till ett solklart och krispigt kallt Umeå på förmiddagen. Och tyckte man att synen av alla bussarna var mäktig i mörkret i Vasa, så var det ingenting mot den syn man möttes av då man kom ut från terminalen. Hela parkeringen var fylld med bussar, och glada resenärer vällde ut på parkeringen i jakt på samma buss man kommit med. Trots 650 personer och 14 bussar löpte allt ändå snabbt och smidigt. Reseledarna och chaufförerna hade gjort en toppenjobb med att planera resan och organisera folkmassan.

Umeå_ingsva3Umeå_ingsva2Umeå_ingsvaUmeå_wasalineUmeå_ingsva8Umeå_ingsva7

Reseledaren Monica, och min egen busschaufför.

Efter att ha beundrat fordonen, och alla hittat rätt buss, fortsatte resan in mot centrum. Vissa valde att stiga av redan vid Ikea och shoppingcentret Avion, och spenderade dagen där. Vilket säkert var ett vettigt drag. Vi tänkte hinna med allt och lite till, och startade shoppingdagen inne i centrum, med sikte på Lagerhaus. 
UmeåUmeå_lagerhaus

Väl inne på Lagerhaus flög tiden iväg. Jag handlade kontorsmaterial, mamma shoppade lampor och Molly plockade med sig allt med glitter på. När vi kom ut därifrån insåg vi, efter lite strul med olika tider på olika klockor, att bussen skulle gå vidare till Ikea om ynka 30 minuter. Så vi paniksprang genom en till butik. Jag och mamma impulsköpte varsin jacka, och landade sedan i bussen för att ladda om och förbereda oss på möbeluppköp.

Man skulle  gärna bara strosa omkring i vackra Umeå, och ha all tid i världen att fika, shoppa, äta och gå runt. Men den här gången blev det inte så. När vi kom till Ikea sprang Molly in och sa, ”Kom, nu är det bråttom, bråttom.” Så även hon hade fattat dagens tempo.

På Ikea kunde vi däremot ta det lite lugnare, då vi inte hade planerat hinna med så mycket annat på de två timmarna i shoppingcentret Avion. Vi hittade också allt vi skulle köpa, och jag kände mig väldigt nöjd då vi två timmar senare fick bege oss till bussen än en gång. Och denna gång för att konstatera att vår dag i Umeå redan hade kommit till ända.

Linda_MollyUmeå_ingsva9Umeå_ingsva10

På båten hade jag föreställt mig några lugna timmar, med en förhoppningsvis trött dotter. Men, trött kan man ju vara när man är hemma tyckte hon, och ville absolut ta ut det sista av resan, och dansade loss på dansgolvet. Trubaduren Lukas Djupsjöbacka spelade medryckande musik, och Molly fann en jämnårig kompis som hon dansade med hela kvällen.

umeå_dansa Umeå_dansa2

Många långa vakna timmar, och en alldeles perfekt dag. Det enda vi kunde konstatera var att vi gärna hade haft två dagar i Umeå, för att hinna med allt. Och det är precis vad vi får nästa gång vi åker dit. Då ska vi nämligen på trädgårdsmässa, After Dark-föreställning och hotellövernattning i Umeå. (Mera om den resan om ni klickar HÄR). Men för denna gång var vi nöjda. När vi satte oss i bussen igen på finska sidan, sa jag till Molly, att nu får hon blunda med ögonen och sova tills vi är hemma. Hon hann bara säga ”nej mamma, jag ska inte sova på resan”, sen sussade hon sött.

Tröjan klar!

sofiesmamma7

Årets första tröja är klar. Och jag är mera än nöjd. Det kan vara den finaste tröja jag gjort. Fjolåret startade jag med att sticka en marygenser på en vecka. Året 2017 startade jag också med att sticka en tröja på en vecka. En riktigt bra tradition, om jag får säga det själv. Efter alla julklappar man gjorde i december, så får man fokusera på något åt sig själv.

Den här tröjan heter ”Sofies mamma”, och mönstret finns att köpa på ravelry. Och jag blev faktiskt så nöjd med den, att ni får stå ut med flera bilder nu, av samma tröja, på samma kvinna. Eller så klickar ni bort och återkommer en ny dag, hehe.

sofiesmamma sofiesmamma2sofiesmamma6 sofiesmamma5

Om vi lite ska jämföra den här tröjan med marygensern jag stickade samma tid i fjol, så kan vi säga att Sofies mamma är Marygenserns storasyster i svårighetsgrad. Egentligen är det ett väldigt enkelt mönster, som stickas uppifrån och ner. Och skulle det inte vara för blommönstret, skulle jag säga att den är lika enkel som marygensern, eller ännu enklare. Men, blommorna gör att man får räkna lite och vara lite uppmärksam. Tänka lite, och det kan ju vara utmanande. Så. Har man aldrig stickat en tröja kan man starta med marygensern. Den här fixar man efteråt.

Jag har stickat tröjan i underbara Drops Air. Det mjukaste och lättaste garnet man kan tänka sig. Garnet består av mjuk baby-alpaca och varm merinoull. Ju mera jag stickar av det, desto mera förtjust blir jag.  Vörå Handarbetsaffär säljer garnet, och har man inte vägarna förbi Vörå eller Vasa, kan de också posta garnet. Jag stickade på stickor 6, enligt mönsterrekommendationerna. För mig gick det åt fem nystan basfärg och inte ens ett av mönsterfärgen. Jag stickade storlek s/m och den blev ganska perfekt. Sen gjorde jag  några små justeringar. Lite kortare resår i ärmarna, några färre intagningar. Men i det stora hela följde jag mönstret.

Det som är fantastiskt då man stickar av just det här garnet, dröps Air, är att mönsterstickningen ser väldigt jämn ut. Med andra garn är jag van att det kan dra och rynkas, och att man verkligen får tänka på att låta mönsterfärgen löpa fritt. Med det här garnet gick det av sig själv. Måste bero på att garnet har lite struktur, och den färg man inte stickar med tar lite fäste i resten av arbetet. Om ni förstår hur jag menar? Väldigt bra blev det i alla fall.

Med de orden får jag förklara årets första projekt färdigt. Tretton dagar in på tjugohundrasjutton. Känns nästan lite vemodigt. Men, ska jag nå mitt mål på 17 tröjor i år, gäller det att ligga i, och slutföra nästa projekt. En till stickad klänning. Och när den är klar kommer jag också att kunna publicera en ny storlek av klänningen, och mitt mönster blir mera komplett.

HOME OFFICE 

Nu känns det lite som om jag klagar på ett av våra rum åt gången. Nytt bord i vardagsrummet, köksdrömmar så det räcker och blir över, plus dagens dilemma, vårt hemmakontor.

När min man började med nytt jobb förra hösten, gjorde vi ett ”hemmakontor” på övervåningen, med plats för två datorer. Och nu under jullovet då jag köpte en iMac, som placerades i vårt hemmakontor, blev det mera tydligt än någonsin att detta hemmakontor måste fungera. Inget mera hänga och slänga med laptopen i soffan och vid matbordet. Nu måste allt finnas där uppe. Mappar, räkningar, papper, rubbet. Och viktigast av allt, FÖRVARING till alla viktiga papper. Vilket gav oss en spark där bak att slutföra projekt ”home office” som vi påbörjade en gång.

Så här ser det ut för tillfället, helt ostylat, en mörk dag i januari.
HOMEOFFICE2

Sen råkar det sig ganska bra, att vi ska till Umeå i helgen. Och inköpslistan blev ganska lång den här gången. Ikea och Lagerhaus kommer att få våra slantar, och förhoppningsvis får vi det funktionella hemmakontor vi behöver. Mappar, kontorsmaterial, skåp att placera mapparna i, och en lådhurts ska vi försöka få med oss hem. Sen får vi fortsätta med nästa rum, hehe.

Jag fick också en fråga, om hur det är att bo i ett gammalt hus. Och hur man får det att fungera helt praktiskt. Den frågan ska jag försöka besvara imorgon. 

Drömmen om ett fräscht kök

Vår kök är hemmets hjärta. Det är stort och öppet, och rummet där  vi spenderar mest tid.

Nu har det sett likadant ut väldigt länge. Jag har faktiskt aldrig ens möblerat om. Stolar i olika färger och former, ett slitet köksbord som borde slipas och behandlas, lamporna ovanför bordet som lyser alldeles för starkt och bristen på förvaring är stor. Allt det är saker man ganska enkelt kan åtgärda, och som jag nu har i planerna. Sen om man riktigt skulle vilja dra igång en ordentlig renovering, skulle jag gärna slänga ut laminatgolvet, beställa nya bänkskivor och måla om köksskåpen och göra ett av fönstren till terrassdörr. Men så långt ska vi väl inte gå i detta skede.

Och jag gillar det ändå, köket. Men går man hemma varje dag är det lätt hänt att lite i smyg börjar drömma om att få till förändring. Helst en förändring med enkla och billiga medel. Sen måste man ju bearbeta sin make en aning, innan man vågar tala högt om sina drömmar, hehe.

På lördag ska vi en sväng till Ikea. Kanske får jag mera inspiration och idéer där. Hur som helst tänkte jag starta mitt köks-projekt med att köpa hem några liter svartfärg och målarpenslar. Så får vi se hur långt vi kommer med det.

img_6347.jpg

Och är det någon i närheten som råkar ha ett vitrinskåp till salu kan jag tänkas vara intresserad. Färgen är inte viktig då det ska göras om. Gulnad furu funkar. Men skåpet skulle gärna få vara ca 130 brett, 190 högt och 30-40 cm djupt. Och med glasdörrar ända ner. Har ni et sånt, hör av er!

Jullovet som gick – LISTAN

19 lediga dagar har susat förbi, och imorgon kallar jobbet igen. Skönt på ett sätt, vemodigt på ett annat. Men underbara lediga dagar har vi haft. Så mycket har hänt, och vi har gjort så mycket, att det inte finns en chans att hinna ikapp här på bloggen. Så jag summerar med en liten lista. Jag älskar ju listor. 

FEM saker vi gjort under jullovet

  • Firat en underbar julafton med många av de käraste människorna här under vårt tak.
  • Skidat och varit ute.
  • Träffat många vänner. Skrattat, pratat, förundrats och funderat på livet. Många vänner som man träffar alldeles för sällan, och många som man ser lite mera ofta. Alla lika värdefulla.
  • Spelat spel, byggt lego och läst barnböcker.
  • Varit på gym två gånger på två dagar. Jag som inte gymmat på flera år, har nu sådan träningsvärk så jag bävar för morgondagen.

FEM saker jag älskat med jullovet

  • Sköna sovmorgnar. Vi har alla sovit till 10, utan att skämmas, hehe.
  • Att man fått ta frukost i lugn och ro hur länge man velat.
  • Att man har kunnat sitta i soffan, framför brasan, titta på barnfilmer och sticka. Inget dåligt samvete för att man borde göra något vettigare, utan all tid i världen att bara umgås och sitta stilla.
  • Att man verkligen hunnit landa. Och att man nu verkligen känner sig redo att börja jobba igen.
  • Att vi har fått bädda i båda ”flickrummen” flera gånger. Bäddsoffor och dubbelsängar och babysängar. Flickorna och pojkvän och andra gäster har sovit här, och hemmet har varit fullt av liv och rörelse.

FEM saker jag inte gjort på jullovet

  • Tänkt på jobbet
  • Städat skåp
  • Grälat
  • Stigit upp innan kl 8
  • Läst böcker som jag menat

FEM materiella saker jag fått under jullovet

  • En iMac. ÄNTLIGEN!
  • Garn
  • Porslin. Marimekkomuggar och Iittala-porslin.
  • Träningskläder och underställ.
  • Muminkannan jag länge suktat efter.

muminkanna2

FEM saker jag känner nu när jullovet är över

  • Tacksamhet för varje dag vi fått tillsammans.
  • Glädje över de traditioner vi håller vid liv kring julen.
  • Förväntan. Januarimånad är fullspäckad med kalas, resor och evenemang. Varvat med helt vanliga underbara tråkdagar. Och på tal om kalas, HUR KAN MIN DOTTER REDAN FYLLA FYRA?
  • Inspiration att fortsätta livet med träning och bra mat. En liten svacka med skräpmat och stillasittande gör att man verkligen ser tjusningen i att hålla i gång.
  • Längtan efter ljusets återkomst.

FEM saker jag önskar inför vårterminen

  • Att vi får vara friska och krya. Helst inte ens en snorig näsa. Men det är väl att hoppas på för mycket.
  • Att jag ska känna mig stark. Både i kropp och knopp.
  • Att snön finns kvar någon månad. Så vi hinner skida och förhoppningsvis åka slalom. En liten slalomresa finns faktiskt i planerna, och jag håller tummarna för att den blir av.
  • Att det ska finnas tid och resurser för något litet, eller stort, hemmaprojekt. När man är hemma hela dagarna, varje dag ser man ganska mycket man gärna skulle fixa upp och göra om.
  • Att stora flickorna ska få en inspirerande vårtermin i skolan, och känna att studierna är roliga.